Utsikt

Utsikt.

Kaninen Ida och Katten Jam njöt av utsikten. Tom grubblade. De drog sig försiktigt ut mot stigen igen. Det bar utför, och svängde till vänster. Nya snår med blåhallon öppnade sig. Riktiga björnbär och hallon. Ida stannade och plockade. Jam sprang en god bit före. Tom var inne i sig själv. Den stora slätten öppnade sig. Gräset var kort och glest. Blommor fyllde ut. Klöver och hundkex. Blåklockor och gullmora. Små mörkröda blommor. De kom fram mot den stora insjön. Vass växte ymnigt. Glest längre ut. Tätt intill stranden. Husdjuren tog täten. Tom kom efter. Mot väster växte tallar. Fem meter höga. En fin liten skog. Elever planterade tallarna för många år sedan. Där kunde man gå om man ville. Där inne var öppet och vänligt för promenad. Med ett grönt tak. Nu gick de på stigen. Blåbärsris och kråkbär trivdes omkring. Mot sjön fanns det sileshår. Gula och röda köttätande små växter. De fångade flugor och mygg. Pors fanns där. Det doftade friskt. En liten bergshäll kom upp i dagen. Det var gnejs och granit blandat med svart och vitt berg. Sällskapet följde stigen. Den steg något. Stranden öppnade sig. Havet också. Alldeles mörkblått. Oändligt långt och öppet. Havet möttes av himmelen. Stranden var kilometerlång. Runda slipade stenar. På några ställen fanns högar. Det var gravar för ilandflutna män. Engelsmän från världskrig ett. 

Ida var tvungen. När de stod vid havet. Hade jorden inte varit rund, så skulle de sett England. Vilka länder gränsar till Mexico, undrade hon. Tom tittade bort. Jam svarade. USA i norr. Venezuela och Colombia i söder. Det var för lätt, sade Ida. Vi går till Sydamerika. Vilka länder gränsar till Argentina? Tom var ivrigt sysselsatt med sina byxor. Jam letade efter någonting på marken. Ida svarade själv. Chile, Bolivia, Paraguay, Brasilien, och Uruguay, sade hon. Det märktes att Ida googlat. Jam tog sats. Vad är bosonisk strängteori, frågade han. Tom letade i sina fickor. Ida fick en hostattack. Bosonisk strängteori är den mest ursprungliga och enklaste formen av strängteori som kom till på 1960-talet. Dess namn har den fått av att den endast beskriver bosonerna (de kraftbärande partiklarna som ex. fotonen), sade Jam. Han såg mycket nöjd ut. Stranden var djup från vattnet upp till stigen. Gråa bräder och stockar låg uppspolade på stranden. På en plats låg en stor flotte. Jam satte sig i gräset vid stigen. Ida skuttade fram till honom. Tom var bekymrad. Det kanske är dags att äta vår picknick, frågade han. Jam nickade. Ida satte sig. Tom tog av sig ryggsäcken. De var på en fin plats. Han tog upp mjölk till Jam. En kokt potatis till Ida. Kaffe till sig själv. De åt under tystnad. Jam var tilltufsad av geografin. Ida var knäckt av strängteorin. Tom förlorade på båda punkterna. Alla tre var misslyckade. Samtidigt var Jam lite nöjd med strängteorin. 

Efter picknicken var de något piggare. Jam reste sig först. Känner ni en svag rutten doft, undrade han. Ida nickade. Det kom från stranden. De gick ned mot doften. Stranden var bred. Det var många kullerstenar att ta sig över. Lukten blev starkare. Till slut stank det. Ida skuttade före. Hon skrek till. Fy, utbrast hon. Det var en säl. Självdöd antagligen. Jam gick nära. Ingen rörde sälen. De vände om. Det fanns inget att göra. Sälen var fem gånger större än Jam. Den hade nog legat länge där. I veckor minst. De fortsatte norr på ön. Gick över svarta slätslipade berg. En gräsäng bredde ut sig. Vildrosor växte ymnigt. Jam kände igen sig. Det var här labyrinterna fanns. Blåklockor och gullmora trivdes. Klöver och hundkex. Jam sprang först. Han var ivrig nu. Då såg han dem. Han sprang in. Det var två labyrinter sammanflätade. Jam gick fort runt, runt. Ida skuttade in. De försökte och försökte. Båda kom fel hela tiden. Till slut tog Jam helt enkelt ett steg över. Ida gjorde likadant. De kom ut till sist. Tom ville prata politik. Om han hade ett parti skulle de säga så här. Vi vill skapa ett hållbart samhälle. Vi vill ta oss an klimatet, ge alla barn en ärlig chans i skolan och satsa på nya jobb och jämställdhet. 

Varför säger inget parti så, undrade han. Jam tyckte Tom var jobbig, när han diskuterade politik. Ida hade inga tydliga politiska åsikter. Jam var grön långt in i själen. Tom visste inte var han stod. De lämnade labyrinterna och gick vidare norrut. Jam tog på sina lurar. Tur att han inte är inne i facebook, sade Tom till Ida. Vissa är ju alltid uppkopplade. Tur att Jam inte är sådan. Han ville förstå det. Tom hade intervjuat facebook-användare. Det är så svårt att förstå den drogen. För det är väl en drog? Jam lyssnade på musik från mobilen. Det var Roy Orbison. ”California blue”, ”Still missing You”. Där labyrinterna var kallades det ”Sandstranden”. Konstigt namn på en ö som är full av sandstränder. Jam försjönk i musiken. ”Anny thing You want, You goot it”. Tom tänkte på facebook. De var lyckliga.