Datorspel.
Katten Jam var upprörd. Han höll på med ett nytt datorspel. Tom hade fått ett gratisspel via internet. Jam kastade sig över det. Just nu byggde han upp Rom på ett nytt sätt. Datorn fungerade inte. Jam ringde Telia, och klagade på bredbandsuppkopplingen. Kvinnan förklarade att det var ett allmänt fel i området. Jam ville att det skulle åtgärdas omgående. Vi kommer att lösa det inom tre arbetsdagar sa kvinnan. Han tjatade, men det hjälpte inte. Han började leta i lådorna. Efter en stund hittade han en mobil bredbandssticka. Han prövade. Kortet var nog tomt. Det fungerade inte. Kvinnan hade sagt att affärer med hästspel och sådant, hade mer datorkraft att sälja. Jam fick Tom med sig. De gick ned till Floda torg, och in i butiken ”Sött och Gott”. De hade ingenting. Han släpade med sig Tom till tågstationen. Där fanns en annan godisaffär. Han visade upp sitt SIM-kort, och bad att få ett nytt. De hade inga kort, men en ny kod kunde han få köpa. Det skulle vara att bara ladda ned sedan. Han gick nöjd hem. Det fungerade inte. Han ringde Telia igen. Efter mycket prat sa den unga kvinnan att SIM-kortet nog var för gammalt. Han ringde färdtjänst och beställde en resa till Allum i Portille. Det var ett affärscentrum. Där skulle en Teliabutik finnas.
Han beställde en hemresa tre kvart efter framkomst. Han och Tom kom lyckligt fram. På golvet inne i affärscentret fanns ett stort schackspel. Ett sådant där pjäserna är nästan lika stora som ett barn. Två farbröder spelade. Tom såg genast vad bästa draget skulle vara. Farbröderna såg det inte. De spelade dåligt, tyckte han. Han tänkte tillbaka på sin ungdom. I åttan var schacklaget som bäst. På första bordet satt hans bästa kompis Fåke. Han var tvåa i Sverige i deras åldersklass. På andra bordet satt han. Tryggve satt på fjärde bordet. De spelade semifinal. Han vann sin match ganska lätt. Fåke vann. De ledde med två noll. Det såg sämre ut på borden längre ner. De tappade flera matcher. Till sist var bara Tryggves match kvar. Det stod lika. Det var tre drag kvar. Tryggve hade en solklar matt i tre drag. Alla andra spelare förutom Tryggve och hans motståndare hängde över bordet. Det gjorde också alla ledare och supporters. Som vanligt hade han tagit fruktansvärt mycket tid på sig. Han hade bara fem minuter kvar, men det var tre solklara drag och inga problem. Han tänkte orimligt länge innan han till slut gjorde ett drag. Två minuter och två enkla drag. Varför spelade han inte. Äntligen. Ett självklart mattdrag kvar och tjugonio sekunder. De hade vunnit.
Nästa match skulle bli Sverigefinal och sedan Nordisk final. Han gjorde aldrig draget. Klockan föll och motståndarlaget hurrade, jublade och dunkade sin spelare i ryggen. Varför, han hade ju inte gjort nånting. Han förlorade på någonting konstigt inuti honom själv. De blev sen Nordiska mästare. Tryggve kom aldrig över det. Han var från Solgårdarna så det var väl inte bara det. Han gick ut ensam på havet i en liten öppen båt. Han hittades miltals från båten uppsvälld långt senare. Tom tittade på spelet och drömde sig bort. Jam drog i honom. Vid rulltrappan upp trillade han nästan. Jam tog en nummerlapp i affären. Folk tog orimligt lång tid på sig. De som arbetade verkade att ha all tid i världen. Till slut blev det deras tur. Expediten slog in SIM-kortets nummer på datorn. Jo, det var för gammalt. Han tog fram ett nytt. Tom erinrade sig kvittot med den nya koden. Det låg i hans plånbok. Det gick bra att ladda kortet med den nya koden. Jam gick nöjd ut därifrån. Det kostade ingenting. Jam och han satte sig på en bänk ute. Det var ljummet. Båda Jam och han hade kortbyxor. En tiggare satt mot en pelare. Det var en vuxen man. Efter en stund reste sig tiggaren och gick in i affärscentret. Han såg helt vanlig ut.
De blev hämtade av en jättestor färdtjänstbil. Den var ljusblå. Han och Jam satt i framsätet. En kvinna i rullstol satt bak. De körde till Kåhög. Det låg nätt och jämt åt rätt håll. Igår hade de diskuterat upphandling med hans dotter. Jam klagade på att telefonisterna på färdtjänst nätt och jämt kan svenska. I anbudet kan knappast kvaliteten på tjänsten vägas in vid anbudsförfarandet. Inte heller inkomsterna och skatteintäkterna vid svensk utövning räknas in. Jam nämnde detta för föraren. Han påstod att tjänsten utförs i Moldavien. Moldavien är extremt fattigt. Det gränsar till Ukraina. Det politiska läget är mycket instabilt. Samma tjänst utförs i liten skala i Fålköping. Ibland svarar en svensk. Då blir Jam mycket glad. Allting blir så mycket lättare om telefonisten kan svenska. Riksfärdtjänst görs i Braeborg. Jam var mycket uppskruvad när de kom hem. Internet fungerade. Han kastade sig över sitt spel. Det var Grepolis nyhetsbrev som startat karusellen. Han började med ”Striden om Thrakien”. Att bygga främmande och nya världar verkade vara Jams nya passion. Tom var nöjd så länge han slapp diskutera politik med honom. Fast lite tomt kändes det. Han nämnde Urantiaboken. Han mumlade om Universum. Till slut började han tala om valet. Till hösten skall jag rösta. Jag vet bara inte på vilka sa han. Det visste Jam.
Katten Jam var upprörd. Han höll på med ett nytt datorspel. Tom hade fått ett gratisspel via internet. Jam kastade sig över det. Just nu byggde han upp Rom på ett nytt sätt. Datorn fungerade inte. Jam ringde Telia, och klagade på bredbandsuppkopplingen. Kvinnan förklarade att det var ett allmänt fel i området. Jam ville att det skulle åtgärdas omgående. Vi kommer att lösa det inom tre arbetsdagar sa kvinnan. Han tjatade, men det hjälpte inte. Han började leta i lådorna. Efter en stund hittade han en mobil bredbandssticka. Han prövade. Kortet var nog tomt. Det fungerade inte. Kvinnan hade sagt att affärer med hästspel och sådant, hade mer datorkraft att sälja. Jam fick Tom med sig. De gick ned till Floda torg, och in i butiken ”Sött och Gott”. De hade ingenting. Han släpade med sig Tom till tågstationen. Där fanns en annan godisaffär. Han visade upp sitt SIM-kort, och bad att få ett nytt. De hade inga kort, men en ny kod kunde han få köpa. Det skulle vara att bara ladda ned sedan. Han gick nöjd hem. Det fungerade inte. Han ringde Telia igen. Efter mycket prat sa den unga kvinnan att SIM-kortet nog var för gammalt. Han ringde färdtjänst och beställde en resa till Allum i Portille. Det var ett affärscentrum. Där skulle en Teliabutik finnas.
Han beställde en hemresa tre kvart efter framkomst. Han och Tom kom lyckligt fram. På golvet inne i affärscentret fanns ett stort schackspel. Ett sådant där pjäserna är nästan lika stora som ett barn. Två farbröder spelade. Tom såg genast vad bästa draget skulle vara. Farbröderna såg det inte. De spelade dåligt, tyckte han. Han tänkte tillbaka på sin ungdom. I åttan var schacklaget som bäst. På första bordet satt hans bästa kompis Fåke. Han var tvåa i Sverige i deras åldersklass. På andra bordet satt han. Tryggve satt på fjärde bordet. De spelade semifinal. Han vann sin match ganska lätt. Fåke vann. De ledde med två noll. Det såg sämre ut på borden längre ner. De tappade flera matcher. Till sist var bara Tryggves match kvar. Det stod lika. Det var tre drag kvar. Tryggve hade en solklar matt i tre drag. Alla andra spelare förutom Tryggve och hans motståndare hängde över bordet. Det gjorde också alla ledare och supporters. Som vanligt hade han tagit fruktansvärt mycket tid på sig. Han hade bara fem minuter kvar, men det var tre solklara drag och inga problem. Han tänkte orimligt länge innan han till slut gjorde ett drag. Två minuter och två enkla drag. Varför spelade han inte. Äntligen. Ett självklart mattdrag kvar och tjugonio sekunder. De hade vunnit.
Nästa match skulle bli Sverigefinal och sedan Nordisk final. Han gjorde aldrig draget. Klockan föll och motståndarlaget hurrade, jublade och dunkade sin spelare i ryggen. Varför, han hade ju inte gjort nånting. Han förlorade på någonting konstigt inuti honom själv. De blev sen Nordiska mästare. Tryggve kom aldrig över det. Han var från Solgårdarna så det var väl inte bara det. Han gick ut ensam på havet i en liten öppen båt. Han hittades miltals från båten uppsvälld långt senare. Tom tittade på spelet och drömde sig bort. Jam drog i honom. Vid rulltrappan upp trillade han nästan. Jam tog en nummerlapp i affären. Folk tog orimligt lång tid på sig. De som arbetade verkade att ha all tid i världen. Till slut blev det deras tur. Expediten slog in SIM-kortets nummer på datorn. Jo, det var för gammalt. Han tog fram ett nytt. Tom erinrade sig kvittot med den nya koden. Det låg i hans plånbok. Det gick bra att ladda kortet med den nya koden. Jam gick nöjd ut därifrån. Det kostade ingenting. Jam och han satte sig på en bänk ute. Det var ljummet. Båda Jam och han hade kortbyxor. En tiggare satt mot en pelare. Det var en vuxen man. Efter en stund reste sig tiggaren och gick in i affärscentret. Han såg helt vanlig ut.
De blev hämtade av en jättestor färdtjänstbil. Den var ljusblå. Han och Jam satt i framsätet. En kvinna i rullstol satt bak. De körde till Kåhög. Det låg nätt och jämt åt rätt håll. Igår hade de diskuterat upphandling med hans dotter. Jam klagade på att telefonisterna på färdtjänst nätt och jämt kan svenska. I anbudet kan knappast kvaliteten på tjänsten vägas in vid anbudsförfarandet. Inte heller inkomsterna och skatteintäkterna vid svensk utövning räknas in. Jam nämnde detta för föraren. Han påstod att tjänsten utförs i Moldavien. Moldavien är extremt fattigt. Det gränsar till Ukraina. Det politiska läget är mycket instabilt. Samma tjänst utförs i liten skala i Fålköping. Ibland svarar en svensk. Då blir Jam mycket glad. Allting blir så mycket lättare om telefonisten kan svenska. Riksfärdtjänst görs i Braeborg. Jam var mycket uppskruvad när de kom hem. Internet fungerade. Han kastade sig över sitt spel. Det var Grepolis nyhetsbrev som startat karusellen. Han började med ”Striden om Thrakien”. Att bygga främmande och nya världar verkade vara Jams nya passion. Tom var nöjd så länge han slapp diskutera politik med honom. Fast lite tomt kändes det. Han nämnde Urantiaboken. Han mumlade om Universum. Till slut började han tala om valet. Till hösten skall jag rösta. Jag vet bara inte på vilka sa han. Det visste Jam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar