Big bang.
Katten Jam var nedstämd. Prisutdelningen hade bara varit en dröm. Hans teorier om Universum var fortfarande inte erkända. Han visste inte vilket ben han skulle stå på. Det var viktigt att få ventilera sina tankar, men Tom verkade inte lika angelägen. Han verkade på det hela ganska nöjd med sitt liv. Även om man är nöjd så är det väl inte fel att tänka och utvecklas, tänkte Jam. Universum var hans huvudintresse. Politik kom sedan. Religion i bemärkelsen världsåskådning, var nästa stora intresseområde för honom. Tom klagade på att Jam bara intresserade sig för de övergripande frågorna. Inom viktiga områden är det meningslöst att försöka gå förbi de stora frågorna, ansåg Jam. Ta till exempel Toms agnosticitet. Vad är det för mening att diskutera små religiösa frågor med en agnostiker. Först måste man väl fastslå om Gud finns eller inte. Inom vetenskapen fanns det också övergripande frågor. I dagens läge är det väl avgörande om man tror på ett Universum, eller många. Om man tror på en big bang, eller flera. Frågan vad som finns utanför Universum blir helt olika besvarad om man tror ingenting, eller om man tror på fler Universum. Big bang likaså. Vad fanns före? Inget eller andra big bangs. Inom politiken handlade hans övergripande frågor om solidaritet, jämlikhet och broderskap. Utan detta i grunden blir diskussioner meningslösa, ansåg han. Han funderade på om han överhuvudtaget gjort något bra. Efter en stund erinrade han sig rådjurskidet som han räddat. Så här gick det till.
”Jam ville visa någonting. Katten tog av mot ”stenige backen”. I kanten av vägen hade grus samlat sig. Det var den säkraste platsen att gå på. Ifall någon bil kom. I mitten var det packad sand. Stenar stack upp här och där. Jam sprang i mitten. Tom följde efter. Han såg Svantessons trädgårdshallon. Det var inte tid att tänka på dem nu. De tog av åt höger där vägen delar sig. Jam sprang före. Han vände sig om och tittade att Tom han med. Det var sen sommar. Björkarnas blad var gula. Andra lövträd skiftade i färger. Orange och rött. Granar och tallar stod mäktiga vid vägen. Vid branddammen visade Jam en stig, Tom inte tänkt på tidigare. Det var en stig in mot myren. Jam sprang före och han kom efter. Inne på myren stannade Jam. Han tittade. Där plötsligt såg han. Ett nyfött rådjurskid låg stilla och väntade. Mamman hade övergivit sitt kid. Han rusade hem. Pappa var uppe, och åt frukost. Han följde med till myren. Hans Pappa ringde Universitetet. Han brukade göra det. En gång hittade de en svamp stor som en fotboll. Den var som ett stort vitkålshuvud. Universitetet blev glada över att få den. Efter några timmar kom en bil. Det var en ung kvinna. Hon hade med sig nappflaskor och mjölkersättningspulver. Timmar hade gått. Kidet var helt klart övergivet. Hans familj tog hand om kidet. Pappa borde nog blivit lärare på Universitetet. Han var så social. Han tänkte så mycket, och hade lätt för att hitta ord. Han skulle passat att undervisa. Nu blev istället hans barn och barnbarn Universitetslärare. Det var också bra. Men det var inne i Braeborg. Inte i Daga. Daga har inget Universitet, men det har så mycket annat. Han älskade kidet.”
Jam mindes det som det varit igår. Toms Pappa var skröpligare bara. Annars var det mesta sig likt. Han satt på verandan i Daga. Toms Mamma röjde i köket. Hon hade varit och handlat. Affären låg nu i ett hyreshus ganska nära. När han var liten låg där bara ängar. Den lilla bäcken från myren ringlade sig fram mot Solelången. Inga hus fanns mellan Mormors hus och sjön. Om man följde vägen vid sjön låg det bondgårdar vid skogen. Volvobryggan var ny. Det fanns mycket fisk i vattnen. De metade ofta. Tom och Jam fick en del fisk. Mest abborre men även några gäddor. Ibland gick de till Mjörn. Jam tänkte på sången ”afton vid Mjörn”. Toms Pappa älskade den. Han tänkte också på ”barndomshemmet”. Det kändes som barndomshemmet legat vid Mjörn. Det fanns en stor äng som hans Mamma kallade ”gröne mad”. Där hade barndomshemmet legat tänkte Jam. I vattnet växte vass ganska långt ut. Där var mycket små gäddor. Större gäddor var längre ut och bort mot herrgården. En klippa sköt ut en bit i sjön. Där växte barrträd. Där fiskade han och Jam ofta. Bruna torra tallbarr låg på marken. En liten äng hade ängsblommor i sig. Han och Jam vilade där ofta. Skäggdoppingar simmade i vattnet. En lång rad av ungar följde med efter mamman. Älgar betade på ängen i gröne mad. Träden var stora och gamla. Många hade ristat in sina namn i barken. Många med hjärtan till. Jam ristade in Toms och Jams namn i barken på en stor gammal bok. De flesta stora gamla träd på ängen var bokar. Deras bark var slät och grå. Jam kände att han länge levat där. Jam och han trivdes vid Njörn. Det hade de alltid gjort.
Katten Jam var nedstämd. Prisutdelningen hade bara varit en dröm. Hans teorier om Universum var fortfarande inte erkända. Han visste inte vilket ben han skulle stå på. Det var viktigt att få ventilera sina tankar, men Tom verkade inte lika angelägen. Han verkade på det hela ganska nöjd med sitt liv. Även om man är nöjd så är det väl inte fel att tänka och utvecklas, tänkte Jam. Universum var hans huvudintresse. Politik kom sedan. Religion i bemärkelsen världsåskådning, var nästa stora intresseområde för honom. Tom klagade på att Jam bara intresserade sig för de övergripande frågorna. Inom viktiga områden är det meningslöst att försöka gå förbi de stora frågorna, ansåg Jam. Ta till exempel Toms agnosticitet. Vad är det för mening att diskutera små religiösa frågor med en agnostiker. Först måste man väl fastslå om Gud finns eller inte. Inom vetenskapen fanns det också övergripande frågor. I dagens läge är det väl avgörande om man tror på ett Universum, eller många. Om man tror på en big bang, eller flera. Frågan vad som finns utanför Universum blir helt olika besvarad om man tror ingenting, eller om man tror på fler Universum. Big bang likaså. Vad fanns före? Inget eller andra big bangs. Inom politiken handlade hans övergripande frågor om solidaritet, jämlikhet och broderskap. Utan detta i grunden blir diskussioner meningslösa, ansåg han. Han funderade på om han överhuvudtaget gjort något bra. Efter en stund erinrade han sig rådjurskidet som han räddat. Så här gick det till.
”Jam ville visa någonting. Katten tog av mot ”stenige backen”. I kanten av vägen hade grus samlat sig. Det var den säkraste platsen att gå på. Ifall någon bil kom. I mitten var det packad sand. Stenar stack upp här och där. Jam sprang i mitten. Tom följde efter. Han såg Svantessons trädgårdshallon. Det var inte tid att tänka på dem nu. De tog av åt höger där vägen delar sig. Jam sprang före. Han vände sig om och tittade att Tom han med. Det var sen sommar. Björkarnas blad var gula. Andra lövträd skiftade i färger. Orange och rött. Granar och tallar stod mäktiga vid vägen. Vid branddammen visade Jam en stig, Tom inte tänkt på tidigare. Det var en stig in mot myren. Jam sprang före och han kom efter. Inne på myren stannade Jam. Han tittade. Där plötsligt såg han. Ett nyfött rådjurskid låg stilla och väntade. Mamman hade övergivit sitt kid. Han rusade hem. Pappa var uppe, och åt frukost. Han följde med till myren. Hans Pappa ringde Universitetet. Han brukade göra det. En gång hittade de en svamp stor som en fotboll. Den var som ett stort vitkålshuvud. Universitetet blev glada över att få den. Efter några timmar kom en bil. Det var en ung kvinna. Hon hade med sig nappflaskor och mjölkersättningspulver. Timmar hade gått. Kidet var helt klart övergivet. Hans familj tog hand om kidet. Pappa borde nog blivit lärare på Universitetet. Han var så social. Han tänkte så mycket, och hade lätt för att hitta ord. Han skulle passat att undervisa. Nu blev istället hans barn och barnbarn Universitetslärare. Det var också bra. Men det var inne i Braeborg. Inte i Daga. Daga har inget Universitet, men det har så mycket annat. Han älskade kidet.”
Jam mindes det som det varit igår. Toms Pappa var skröpligare bara. Annars var det mesta sig likt. Han satt på verandan i Daga. Toms Mamma röjde i köket. Hon hade varit och handlat. Affären låg nu i ett hyreshus ganska nära. När han var liten låg där bara ängar. Den lilla bäcken från myren ringlade sig fram mot Solelången. Inga hus fanns mellan Mormors hus och sjön. Om man följde vägen vid sjön låg det bondgårdar vid skogen. Volvobryggan var ny. Det fanns mycket fisk i vattnen. De metade ofta. Tom och Jam fick en del fisk. Mest abborre men även några gäddor. Ibland gick de till Mjörn. Jam tänkte på sången ”afton vid Mjörn”. Toms Pappa älskade den. Han tänkte också på ”barndomshemmet”. Det kändes som barndomshemmet legat vid Mjörn. Det fanns en stor äng som hans Mamma kallade ”gröne mad”. Där hade barndomshemmet legat tänkte Jam. I vattnet växte vass ganska långt ut. Där var mycket små gäddor. Större gäddor var längre ut och bort mot herrgården. En klippa sköt ut en bit i sjön. Där växte barrträd. Där fiskade han och Jam ofta. Bruna torra tallbarr låg på marken. En liten äng hade ängsblommor i sig. Han och Jam vilade där ofta. Skäggdoppingar simmade i vattnet. En lång rad av ungar följde med efter mamman. Älgar betade på ängen i gröne mad. Träden var stora och gamla. Många hade ristat in sina namn i barken. Många med hjärtan till. Jam ristade in Toms och Jams namn i barken på en stor gammal bok. De flesta stora gamla träd på ängen var bokar. Deras bark var slät och grå. Jam kände att han länge levat där. Jam och han trivdes vid Njörn. Det hade de alltid gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar