Altanen

Västra altanen.

Katten Jam, Tom, och kaninen Ida satt på altanen i Kovik. Det var på den västra altanen. Solen värmde för mycket för att vara på östra sidan. Huset skuggade här. Det var högsommar. Mitt i juli. Klockan hade blivit mycket. De hade varit uppe sedan sju. Nu var klockan åtta. Jam grubblade som vanligt. Tom njöt av utsikten. Ida sniffade. Vill du ha en kokt potatis, frågade Tom Ida. Ida nickade. Tom reste sig och gick in i huset. Han var borta en god stund. Jam och Ida hann inleda och avverka en hel konversation.  De diskuterade situationen i mellanöstern. Ifråga om konflikten mellan Israel och Palestina hade de helt olika ståndpunkt. Jam hade svårt för Palestinier. De är ofta legosoldater i angränsande länder. Det hade Jam svårt att acceptera. Han såg också bosättningarna på västbanken som positiva och nödvändiga.  Ida tyckte att det var helt fel. Det är Palestinskt territorium. Konflikten mellan Israel och Palestina är fem tusen år gammal. Den har funnits sedan de första profeternas dagar. Tom kom ut ur huset. Han hade med sig en kokt potatis, till Ida. Ida blev genast tyst. Hon tystnade alltid när en människa var i närheten. Även om det var Tom. Avbröt jag er, undrade han. Nej, vi talade om Afrika, sade Jam. 

Det hade inte regnat på länge. Häcken gulnade. Till och med gräset var brunt på några ställen. Det var en Oxelhäck. Den fina vattenpumpen var borta. Den hade stått på berget, och ersatts av en elektrisk pump. Den vita Volvon var parkerad på gräset i trädgården. Sprängare hade gjort djupa diken i vägen, när de lagt ned vattenledningar, och avlopp. De drog en slang in till huset. Nej, det var en särskild firma som gjorde det. Vattenslangen låg ovan jord. Den hade Tom sedan grävt ned. Ett gediget jobb. Svårast var det i gränsen mellan tomten och vägen. Där gick berget nästan upp till ytan. Längre ned fanns ett hål. Tom klarade att dra om slangen, så att den gick genom hålet. Avlopp får stå på tillväxt. Ljungen blommade uppför berget trots torkan. Rosenbusken i gropen lyste av prunkande rosor. Rosa och doftande. Några gula tulpaner klarade sig i rabatten. Ida ville gå till stranden. Jam var inte nödbedd. Tom hämtade sin lilla ryggsäck. Han packade den. Kaffe och bullar till honom själv. Kattmat till Jam. Morötter till Ida. Agnes och barnen hade inte vaknat än. Jam kilade sig in i Lilla Huset, och såg att de sov. Det var en svag morgonbris. Ida och Tom följde efter Jam ned i trädgården. Tänk om vi träffar på vildkaninerna, sade Ida. Vi kan ju alltid hoppas, svarade Tom. 

De gick stigen mellan gärdesgårdarna. Rabarberna frodades, trots torkan. Hallon och björnbär trivdes utmed stenstängslen. Ida skuttade före. Hon vände sig om. Sedan skuttade hon ut från trädgården, ut på berget. Vattnet låg stilla. Havsbrisen rörde knappast vattnet. De såg över till Bjorkö. En steglits satt stilla i björksnår vid stigen. En silltrut flög högt upp. Några måsungar prövade vingarna. Den lilla vildkaninen satt på stigen längre fram. Jam sprang före ned för berget. Hans svarta päls glänste i solen. Ida satt still och slickade sina tassar. Hon var generad inför vildkaninen. Kanske lite kär? Tom använde farfars murade trappsteg. De kom ned till bryggorna. Den blå plastekan låg som den skulle längst ut på bryggan i mitten. Jons eka i lättmetall låg som vanligt uppdragen mot slånbärsbuskarna. Innanför deras eka låg Hasses vita eka. Den hade en niohästars utombordsmotor. Det var en nedtrimmad femtonhästare. Tjugo hästar som på deras var lagom, tyckte Tom. De gick längs stranden. Stigen genom slånbärsbuskarna fungerade inte längre. Den var igenvuxen. Promenaden fortsatte över berget. Ida kom först fram till badstranden. Plötsligt skrek hon ut ”jag hatar Israels politik”. Både Tom och Jam ryckte till. Inte så mycket över vad Ida sade. Mer över att hon plötsligt talade. Ta det lugnt, svarade Jam. 

Ida var uppvarvad. Vet ni om Iran gränsar till Kina, frågade hon. Tyvärr har jag väldigt dålig koll på den delen av världen, svarade Tom. Ännu sämre koll har jag på USA. Det är skrämmande egentligen. Jag har bara lite koll på Europa. Resten är svart. Jag gjorde ett ryck för några år sedan. Då lärde jag mig i alla fall vad som låg runt Afghanistan. Dessvärre glömmer man. Kan vi inte prata om strängteorin istället, undrade Jam. Så du vill hoppa från geografi till Universums uppbyggnad? Ida var sammanbiten. Tydligen var politik inte ämnet för dagen. Hon började sura. För att spela över Jam, vände hon sig till Tom. Berätta om överföring och psykoterapi, sade hon till Tom. De hade börjat gå vidare. Efter att ha stått still på stranden en stund, gick de nu upp på berget bortanför. Segelbåten låg vid förra berget. Kanske kunde man haft en brygga här, tänkte Tom. De kom överens om att gå till stora stranden längre bort. Överföring, sade Tom. Hur skall jag förklara det? Jam var demonstrativt ointresserad. Han sprang en god bit före. Om du behandlar en person på ett inadekvat sätt, kan man misstänka överföring. Vi präglas i barndomen. Mest av Mamma och Pappa. Omedvetet för du detta med dig. Du behandlar nya människor som om de vore Mamma eller Pappa. Dina syskon har också betydelse. Om de var jobbiga på speciella vis, väntar du dig att andra personer skall vara sådana. Projicering är ett liknande begrepp. Då handlar det mer om att du gör dig av med oönskade karaktärsdrag hos dig själv. Du ser det som att dessa drag finns hos personer i omgivningen. Jam kom tillbaka. De var framme vid stora stranden. Nu vill jag bada, sade Jam. Det ville Tom och Ida också.